och det känns tomt att hon inte ringer som hon brukar för att prata en stund med mig och ungarna. bilderna av henne poppar upp i skallen då och då där jag ser henne ligga.. och jag känner avsky och förakt för honom , för att han skrämde livet ur henne.
han ringde och hotade döda henne med.. och hon fick aldrig hjälp att hantera det för hon hade inte den förmågan..
men vi pratade mycket och hennes rädsla var så stark att hon inte ville leva mer å sakta sakta tynade hon bort.
söndag 8 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar